Med hänvisning till de skäl som nämnts för misslyckandet med den integrationspolitik som genomförts hittills, sattes fokus på olämpligheten i de åtgärder som vidtagits. Precis som det är lätt att slå mot en man som redan ligger på marken, skulle det vara lätt att kritisera det som redan har misslyckats. Men logiken som följs i samband med denna demonstration är att ta ett exempel från det vi har framför oss.
Tjärna Ängar, som vi hämtar inspiration från, är inte på något sätt ett isolerat fall, utan fungerar bara som en illustration eftersom det nyligen har aktualiserats (se Uppdrag granskning: ”Riskområde: Tjärna Ängar” 26 januari 2022 på SVT). De egenskaper som är erkända och specifika för denna typ av miljö är (med referens till Tjärna Ängar)
- Låg förvärvsarbete 40%. ”Den extrema arbetslösheten som observerats kan motivera den ökade brottsligheten” (poliskommentar). De socioekonomiska förhållandena är sämre än någon annanstans i Sverige.
- Hög trångboddhet 85%
- Låg behörighet till gymnasiet 51%
- Låg språkkunskap
Det råder en känsla av utanförskap bland invandrare ”Vi bor i Sverige, men samtidigt är vi inte i Sverige”. Detta får som konsekvens inrättandet av ett parallellt rättssystem som förklarar avståndstagandet till de värderingar av samhället som förespråkas i Sverige. Följaktligen kommer två klyschor att spridas bland unga
– Svenska är inte värt att lära sig eftersom det är ett lokalt språk (specifikt för ett land)
– Det är inte lönsamt att arbeta, därav brottsligheten.
Dessutom inbjuder denna känsla av utanförskap till en attityd av trots och exkludering när det gäller det som är specifikt för Sverige: människor och institutioner.
Ilska mot media då de anger en önskan att hålla sin verksamhet hemlig, långt från ljuset.
Det viktigaste för dem som bor i sådana områden sammanfattas i dessa ord: ”Det handlar om att ha pengar för att klara sig, hur man än får de pengarna.”
Vad kan vi göra bättre för att undvika att upprepa sådana misstag igen?
- Bjuda in mångfald redan i boende miljön, sedan på arbetsplatsen. I fallet med Tjärna Ängar, har området fått namnet ”Lilla Mogadishu” på grund av den höga koncentrationen av somaliska invandrare. Befolkning förklarar därför att hyresvärdarna slarvar med de säkerhetsregler som måste finnas i alla bostadsområden t ex. låsta nödutgångar. En av de intervjuade ungdomarna satte fingret på en viktig aspekt i dessa ord: ”Hur kan man lära sig svenska när grannen talar somaliska?”. Det är upp till myndigheterna att se till att mångfalden blir verklighet genom de bostadsförmedlingar de använder.
- Inrättandet av ett språkinlärningssystem som tar hänsyn till varje persons specifika behov. Det nuvarande SFI-systemet lider av några begränsningar som vi kan lista här: stelheten i programmet som följs passar inte alla eftersom det är mer lämpat som en akademisk kurs än en professionell/praktisk. Detta kan förklara att ”Det finns personer som fått 5000 timmars SFI-undervisning utan att ha uppnått de uppsatta målen”; att antagningsvillkoren är exklusiva som endast ger innehavare av personnummer en plats. En nyanländ eller en asylsökande i processen har högst ett samordningsnummer, vilket i själva verket utesluter dem från att delta i SFI.
- Det sista men inte det minsta; ett jobb! Arbetslöshet får med sig: tristess, laster och nöd, sa Voltaire. Detta citat kunde inte vara mer sann i vår verklighet. Människor utan jobb, och som saknar möjlighet att ha ett, vandrar hela dagarna och blir därför lätt frestade av laster. Ungdomarna i Tjärna Ängar pekar på detta när de säger att det inte finns något hopp för dem, och snacket de matas med på långa vägar är att det inte är lönsamt att jobba. Vi befinner oss i ett dubbelt problem: arbetslöshet och bristande intresse för att söka arbete. Men eftersom man måste försörja sig är lösningen som återstår, att gå tillbaka till brottsligheten. Oavsett om du är i Stockholm, Göteborg eller Malmö för att bara nämna dessa städer så är resultatet detsamma. Slutligen är det behovet som förvandlar dessa familjer till bidragstagare. Det är uppenbart att den mänskliga naturens hårda lag gör en person utan resurser till en person utan värdighet, särskilt om han är beroende av en annan för sina behov. Det är därför barn från denna typ av miljö väldigt ofta är inblandade i handlingar av insubordination, för att de inte har lärt sig att visa respekt för deras föräldrar som är bidragstagare. Att hitta även okvalificerad anställning för dessa människor blir en förutsättning för att hejda problemen med brottslighet, segregation och utanförskap som landet upplever.
I slutet av denna presentation, som vi ber om ursäkt för längden, hoppas vi ha fångat ditt intresse för frågan om integration och de omedelbara åtgärder som vi kan vidta. Vår vision på Immicruit är att stå på sidan av dem som tillhandahåller dessa lösningar och inte bara tomma ord. Vill du vara med oss i denna svåra men ädla och viktiga uppgift? Vi behöver kontrakt för att kunna erbjuda jobb. Har du kontakter, eller är du det själv, kontakta oss!
Mvh
Aristide Michel Ndamtang
VD & Medgrundare